Arabic Kurdi
Start| IKKR| Kvinnojouren Nina| Styrelse| Kontakta oss| Bilder


Artiklar

Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer

avatar
Personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten måste ha kunskaper om och förmåga att se tecken på våld i...

Barn som bevittnar våld i nära relationer

avatar
Med barn som bevittnar våld menas i första hand att barnet sett eller hört våld, men barn som förstått att våld ...

Mer normkritik, tack

avatar
Det finns områden i Sverige där patriarkala strukturer styr. Där kvinnor inte vågar röra sig i det offentliga rumme...

Prokurdiska HDP tar sig in i Turkiets parlament

avatar
Det politiska läget i Turkiet är oklart efter att president Recep Tayyip Erdogans AKP backade rejält – och kan få ...

Genusperspektiv på biologi


12 Mar 2013
Vad innebär genusperspektiv på biologi?
Det finns många möjliga genusperspektiv på biologi. Det
kan handla om andelen kvinnor och män som forskar inom
fältet, och om deras villkor skiljer sig åt. Den här skriften
handlar framför allt om genusperspektiv på biologin som
vetenskap och inte om kvinnors och mäns villkor. Här är
några av de frågeställningar som tas upp:
• Hur har föreställningar om manligt och kvinnligt
påverkat teorier och forskning i biologi?
• Vilka frågor ställs, vilka val av studieobjekt görs, vilka
metoder används, vilka slutsatser dras, och vilka tolkningar får företräde?
• Hur påverkar språket och de metaforer som används
tolkningen av olika biologiska fenomen?
• Går det att hitta konstruktiva sätt för att inte begränsas av kulturella föreställningar i biologisk forskning,
till exempel genom genusneutrala modeller, dvs. att
mer förutsättningslöst undersöka honors och hanars
egenskaper och strategier?
Skriften handlar främst om forskning om djur, och endast
delvis om forskning om människor (som förstås också är
djur). Inom evolutionsbiologin är det framför allt teorin om
det sexuella urvalet och forskningen kring detta som uppmärksammats, eftersom den teorin används för att förklara
skillnader mellan könen. Några exempel från andra ämnesområden inom biologin är också inkluderade i denna skrift,
t.ex. neurobiologi, ett forskningsområde där flera forskare
aktivt arbetar med genusperspektiv (Einstein 2007, JordanYoung 2010, Dussauge & Kaiser 2012). I slutet finns också
ett par exempel på genusperspektiv på biologi bortom biologin som vetenskap, nämligen hur djur presenteras i tevedokumentärer och på museer.
Kulturella föreställningar påverkar tolkningen
av djurs beteenden
Att kulturella föreställningar har påverkat tolkningen av
biologisk forskning kan illustreras av fågelforskarna John
Marzluff och Russell Balda (1992) som efter 20 års studier
av tallskrikor (fig. 1) skrev en bok. De beskrev ingående
hur de arbetat med att undersöka dominanshierarkier i
fågelgruppen trots att ”tallskrikor är långt ifrån krigsfåg-9
lar; de är övertygade pacifister. De lever i stora kooperativa
flockar och bråkar sällan med varandra. De försvarar inte
tillgångar eller föda” (Marzluff och Balda 1992).
Forskarna genomförde experiment där två hanar fick
konkurrera om en godbit, och subtila beteenden såsom att
vrida på huvudet mot den andra eller närma sig, tolkades som dominanta beteenden. Efter många försök hade
forskarna utvecklat en komplicerad modell över vem som
var dominant över vem bland en liten andel av hanarna i
gruppen. Men i en annan del av boken beskrivs ändå tallskrikorna som stingsliga och aggressiva: ”fåglar pickar på
varandra med kraftfulla hack under dessa interaktioner.
Dessa strider [...] är det mest aggressiva observerade beteendet under året”. Men denna aggressivitet nämndes inte
i kapitlet om dominanshierarkier, kanske för att det rörde
sig om honors aggressivitet och dominansbeteenden. Det
finns en tydlig tendens hos en del forskare, nämligen att de
inte verkar förknippa honor med dominans även när kopplingen är uppenbar. Mänskliga föreställningar om genus får
i stället en märkbar plats i beskrivningarna:
”Parade honor tycks vara särskilt snarstuckna. Deras
hormoner svallar när häckningssäsongen närmar sig och
ger dem fågelmotsvarigheten till PMS som vi kallar PBS
(Förparningssyndromet)!” (Marzluff och Balda, 1992).
Sett ur ett genusperspektiv blir det tydligt att det bland
tallskrikorna är honorna som försvarar revir under parningssäsongen. Hanarnas dominansförhållanden är avhängiga honornas. Detta kan också klargöra tidigare oförklarliga fenomen, som att när den högst rankade hanen dog
ersattes han av en tidigare lågrankad hane som bildade par
med den tidigares ”änka” (Lawton et al. 1997). Detta exempel gör det tydligt att ett genusperspektiv kan bidra till
en bättre förståelse av fenomen som förbisetts med tidigare 10
tolkningsramar. En genusanalys kan därför både bidra med
kritik och öppna för alternativa tolkningar.

klicka här för att läsa hela texten

Kommentera denna artikel





Jourens fall

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder!

avatar
Kvinnojouren Nina är verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och h...

Kvinnojouren Ninas totala jourfall från mitten av 2011 till mitten av 2012

avatar
Kvinnojouren Nina har under ett år haft cirka 251 olika jourfall.

Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakis...

Berättelsen om den unga kvinnan som under en längre tid hade utnyttjats sexuellt av sin bror

avatar
Iman: ”Han behandlade mig väldigt illa men det som smärtar mig allra mest att är att ens egen bror utsätter en fö...

Jwan är en kurdisk kvinna som bor i Sverige men levt gömd i tre år

avatar
Hur kan man säga att ens fru är otrogen till ens släktingar bara för att man är trött på henne, när man vet att ...
ikkr.org © 2017 | Start| Designed by www.helanet.se