Barn som bevittnar våld i nära relationer

125
Med barn som bevittnar våld menas i första hand att barnet sett eller hört våld, men barn som förstått att våld ägt rum kan också vara i stort behov av stöd och hjälp. Behoven är individuella men de barn som får stöd och hjälp att bearbeta sina upplevelser har bättre möjlighet att utvecklas positivt.

Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp får stöd och hjälp i den omfattning de behöver.

Vem räknas som närstående?

Utgångspunkten är att det finns en förtroendefull relation mellan barnet och den vuxne. Det kan vara barnets föräldrar, styvföräldrar eller familjehemsföräldrar men även barnets vuxna syskon och mor- eller farföräldrar.

Barn som växer upp i familjer med våld kan exponeras för såväl fysiskt våld som för psykologiska och känslomässiga övergrepp. Det är inte ovanligt att barn som bevittnar våld mot sin mamma även själva har utsatts för direkt våld.

Utveckling av metoder för våldsutsatta barn

Forskare på fyra universitet har prövat metoder för att arbeta med barn som har upplevt våld mot en förälder eller utsatts själva. Metoderna behöver utvecklas och utvärderas vidare innan de kan börja användas allmänt.

Metodernas syften är att

– kartlägga vilket våld som har drabbat barn som är i kontakt med social-tjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
– bedöma risken för fortsatt våld och behovet av skydd
– bedöma barnens och de våldsutsatta föräldrarnas psykiska hälsa och behov av behandling
– hänvisa barn med stöd- och skyddsbehov till socialtjänsten och barn med behandlingsbehov till BUP
– ge stöd och behandling till barnen och de våldsutsatta föräldrarna.

Metoderna har prövats i socialtjänsten, BUP och verksamheter specialiserade på våld, som skyddade boenden. Personal och våldsutsatta föräldrar uppfattade metoderna i stort som användbara, meningsfulla och ändamålsenliga.

Metoder för kartläggning och bedömning användes dock mycket mindre än väntat. Frågor som skulle ställas rutinmässigt till alla ställdes bara till ett fåtal. Trots goda föresatser förekom samverkan mellan verksamheter knappast alls.

Traumasymtom hos barnen, föräldraförmåga och psykisk hälsa hos både barn och föräldrar förbättrades hos dem som fick stöd och behandling enligt metoderna Child Parent Psychotherapy, Kids´Club och Project Support, om än inte genomgående för alla metoder. Säkra slutsatser om metodernas effekter kan dock inte dras utan kräver fortsatta utvärderingar. Prövningen av en fjärde metod, TF-KBT, kom att omfatta ett mycket litet antal familjer. Uppdraget till Göteborgs universitet lämnades av Socialstyrelsen.

Läs hela rapporten från Götebors universitets webbplats
Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn

Symptom på våld kan komma senare

Barnets ålder, kön och personlighet, våldets frekvens och om det finns vuxna som kan skydda och stödja påverkar vilka effekter våldet får på barnet och vilka behov av skydd och stöd barnet har. Barn utvecklar också olika strategier för att hantera sin situation, vissa förhåller sig passiva medan andra agerar. Slutligen visar inte alla barn symtom på våld direkt, för en del blir de tydliga först långt senare.

Viktigt att ta reda på föräldrarnas möjligheter att tillgodose behoven

Barns utveckling sker i samspel med och påverkas av föräldrar och andra närstående personer. När det finns oro för att barnet far illa på grund av våld som förekommit i familjen är det viktigt att ta reda på hur föräldrarnas problem påverkar deras förmåga att fullgöra sitt föräldraansvar och tillgodose barnets behov samt stödja dess utveckling.

Med BBIC sätts barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga

I de fall en utredning behöver inledas om ett barn som bevittnat våld bör uppgifterna hämtas in på ett strukturerat sätt, utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. Ett sätt är att använda sig av BBIC i handläggning och dokumentation av ärenden. Utgångspunkten i systemet är att barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och olika faktorer i familjen och miljön.

Frågor som behöver belysas särskilt:
– Barnets akuta behov av stöd och hjälp,
– våldets karaktär och omfattning på våldet,
– hur våldet har påverkat barnet och relationen till föräldrarna,
– barnets egen uppfattning om våldet,
– båda föräldrarnas uppfattning om våldets konsekvenser för barnet,
– om barnet också har blivit utsatt för våld, och
– vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt.

Barnets behov styr vilken insats som ges

De individuella behoven måste styra vilken insats och/eller behandling som ges. För barn med lindrigare symtom kan information och stöd räcka, för andra kan det krävas skräddarsydd behandling under lång tid.

Källa: Socialstyrelsen 

print